EN FATTIG TRUBADUR
Jag är en fattig trubadur, som duger just till ingenting.
Jag drager land och rike kring, en underlig figur.
Jag sjunger mina visor små för vem som gitter höra på,
min enkla livsfilosofi har denna melodi ;
Refr:
Du kan ingenting ta med dig dit du går,
nej du kan ingenting ta med dig dit du går.
Du behöver inga penningar när du vid porten står
och du kan ingenting ta med dig dit du går.
Du kanske är en rikeman som samlar i en penningpung
fast den förut är stinn och tung du gnider och går an.
Din kassakista är din gud men så en afton får du bud...
Och alla dina slantar små, vad hjälper de dig då ?
Refr:
Du kan ingenting ta med dig dit du går,
nej du kan ingenting ta med dig dit du går.
Du förvärvar ej för penningar ett enda litet år
och du kan ingenting ta med dig dit du går.
Jag är en gammal trubadur som drager land och rike kring
och jag besitter ingenting av visdom och kultur.
Men en sak har mig livet lärt att guldet det är föga värt.
Så du som trår till guld och makt ska minnas vad jag sagt :
Refr: Du kan ingenting ta med dig dit du går,
nej du kan ingenting ta med dig dit du går.
Det finns alltid någon hungrande som invid vägen står
och du kan ingenting ta med dig dit du går.